♥

Fortsätter att berätta om Istanbul imorgon.

Den här natten vaknade vi faktiskt inte när det var morgonbönen vilket var väldigt uppskattat. Dagens första aktivitet var att vi skulle besöka topkapi palatset. Det var även flera andra turk-klasser där som stirrade och följde efter oss lite för mycket kunde vi tycka. Efter det besöket så var det äntligen besök i Bazaren som gällde, för er som inte vet så är en bazar som en enda stor marknad både innomhus och utomhus, där kan man pruta väldigt mycket och det var så otroligt många gångar så man hittade knappt ut när man väl kom in. Där spenderade vi hela eftermiddagen och klockan sju möttes vi upp på hostelet och gick gemensamt ner till hamnen för att titta och sen bestämde vi oss för att äta middag där. Jag (och väldigt många andra) åt bläckfisk, vilket inte var första gången för mig. Sen gick vi hem och chillade på rummet, duschade och fixade lite. 

 

Första dagen vi skulle få se staden på riktigt. Vi vaknade första gången klockan 5 av morgonbönen vilket alla inte var så glada över. Vi lyckades somna om och vaknade lagom tidigt (och jag lovar er, det kaosar lite när 10 tjejer ska dela på 2 badrum, så vissa våldgästade killarnas speglar) Vi såg Hagia Sofia ifrån hostelet där vi bodde  som var vårat första besök för dagen. Hagia Sofia är för er som inte vet ett museum just nu men är den enda byggnad som har varit både kyrka och moské tidigare i hela värden. Min grupp fick hålla en liten kort redovisning om religionen i landet och sen fick vi gå in och titta i någon timme. När vi var klara där så var det dags att gå över det lilla torget till den Blåa moskén som är den andra mosken i värden. Där fick vi tjejer sätta på oss sjalar för att täcka håret och där inne var vi väl i en halvtimme eller nått för sen så var vi tvugna att gå ut för att folk skulle börja be. Vi tog middagsgänget och hittade en uteservering att äta lunch på i solen. Efter det så skulle vi mötas på hostelet och åka taxi till Istanbuls "drottninggata" där svenska konsulatet låg och när studiebesöket var över så bestämde vi oss för att försöka hitta till Victorias secret. Det var inte det lättaste, en tredjedel ville gå, några ville åka taxi och resten ville åka tunnelbana, det slutade med att vi åkte tunnelbana och träffade en svensk lärare som hjälpte oss att hitta. När vi äntligen hade kommit fram och handlat så tog vi taxi hem. Det slutade med att efter taxiresan så mådde jag inte så bra med jag pallrade mig ut och åt middag med resten av gänget och vi avslutade kvällen med chill på rummet. 

 

Hela resan började med att mamma skjutsade mig hem till Andrea där hon och Victoria väntade, Vi åt pannkaksfrukost och försäkrade oss om att vi inte hade glömt något. Sen skjutsade Andreas pappa oss till Arlanda där vi mötte upp resten av klassen och sen började in-checkningen. När vi tillslut hade kommit förbi alla spärrar så var det dags för en fika tyckte hälften av oss så vi tog oss till Starbucks för att döda lite tid, sen var det dags att boarda planet. Jag satt bredvid Andrea som är galet flygrädd, så halva flygtiden gick åt till att översätta turkiska och göra henne lite lugnare. Flygresan gick bra och när vi landade så hämtade vi ut väskorna och tog oss till tunnelbanan som skulle ta oss vidare till spårvagnen som i sin tur skulle ta oss till hostelet. Jag kan säga att det var inte det lättaste att 26 elever ta sig kommunalt till Hostelet som vi skulle bo på med gigantiska resväskor, men det gick. När vi hade instalerat oss på hostelet så var det dags att gå ut och äta och efter maten så chillade vi bara på rummet! 

 

Nu har jag varit hemma i ungefär 17 timmar och det känns ganska tråkigt. Har haft 5 galet bra dagar och ville verkligen inte hem till verkligheten. Mamma, pappa och Tobias kom och hämtade mig på Arlanda inatt och jag började grina så fort jag såg dom (ni som känner mig vet att jag grinar för allt) dels för att jag hade saknat dom men mest för att det var då jag förstod att nu var äventyret slut. Jag kommer troligtvis att blogga om varje dag eftersom att vi gjorde så sjuuuuukt mycket grejer, och visa bilder i omgångar, som både jag och andra har tagit då min kamera gick sönder när det var 2 dagar kvar :/ 

Bjuder på en bild på Moskén så länge! 

Om 27 timmar befinner jag mig i favoritlandet igen, den här gången med bästa tjejerna. Det kan inte bli annat än bra. Nu ska jag göra sånt som behövs göras inför resan, packa (är en fördel) handla, skicka mail och sen ska jag hinna övningsköra också :) och ikväll blir det mys med familjen! 

Jag vill att mitt/mina barn ska ha unisexnamn, (Anledningen till det kan jag gå in på någon annan gång om någon är intresserad) Alex är ett favoritnamn men också Robin/Robyn, Och om jag ska gå ifrån unisexnamnen så är Filippa och William favoriter :) 

Vaknade upp bredvid älsklingen imorse (underbart förövrigt) Dagen har bestått av catch up med bästa Andrea över en fika i Täby vilket jag verkligen behövde då det mesta är ganska luddigt. Imorgon är jag ledig och då ska jag försöka ta igen det jag missade i skolan, träna och fota. Ikväll blir det antingen pojkvän eller mammamys. Nu ska jag kolla på 90210 och tycka synd om mig själv tills någon kommer och gör mig sällskap! :) 

Huvudvärk, övningskörning, föreläsning, längtan, pepp, saknad, Gavin DeGraw på högsta volym blandat med ganska så mycket maskinen, catch up med bästa vännerna (♥) är vad denna dag har erbjudit. Om 2 dagar sitter jag i en stuga i ett snöigt Sälen och om 14 dagar lämnar jag landet. Jag har en underbar pojkvän och världens bästa vänner och familj. Bara huvudvärken försvinner och dagarna går liiiiite fortare så är allt perfekt! 

 

Igår var ingen bra dag så jag kunde inte sova i min egen säng, så jag gick och la mig på soffan och det första jag tänkte när jag vaknade var: Jag lyckades somna igår, gud vad skönt att jag slapp drömma mardrömmar den här natten, vänta nu, klockan är över åtta, ska jag orka knäppa på vasaloppet? Nää, jag vill sova lite till. Kanske ska kolla telefonen, *Kollar telefonen* Nähä, ingenting kul som hade hänt nu somnar jag om! 

 

Haha, typ så! 

För 3 år sen ungefär så var familjen på grönan. Mamma och pappa insisterade på att vi alla fyra skulle åka katapulten, ni vet den där som är lite kortare än frittfall när man åker upp och ner flera gånger. Jag var livrädd redan innan men det var ingenting jämfört med efter. Det är en av dom sakerna som har gjort mig brutalt höjdrädd, och jag kommer ALDRIG NÅGONSIN sätta mig i den situationen igen. Ja, jag är en liten fegis! :)